Komma igång

Nedan hittar du några frågor som du kanske vill ställa när du funderar på AKK: 

  • Har personen svårt att uttrycka sina önskningar, behov eller tankar i en eller flera miljöer? 
  • Har personen svårt att uppfylla grundläggande behov? 
  • Blir personen frustrerad eller ger upp när hen försöker kommunicera? 
  • Förstår individen mer än de har förmåga att uttrycka? 

Om du svarade “ja” på en eller flera av dessa frågor, då kan den här personen vara en bra kandidat för AKK-insatser.   

 

Vem kan använda AKK?

Det beräknas att 2 miljoner människor i USA har en allvarlig kommunikationsstörning och skulle dra nytta av AKK. (ASHA.org)

En person som inte kan leva upp till dagliga kommunikationsbehov är en kandidat. Detta kan innefatta en person som har:

  • En funktionsnedsättning (t ex autism, cerebral pares, downs syndromintellektuell funktionsnedsättning) 
  • Ett Förvärvad funktionsnedsättning (t ex stroketraumatisk hjärnskada) 
  • En degenerativ sjukdom (t ex ALS, Parkinsons sjukdom, multipel skleros) 
  • Ett Behov av att kompletterat talet (ex svårförståeligt tal, dyspraxi, laryngektomi) 
  • Ett behov av tillfälligt alternativ tills normalt tal återfås (t ex trakeostomi, mekanisk ventilation). 

Brister i att använda talförmågan för att kommunicera kan påverka individer i alla åldrar och bakgrunder. Det finns inte någon “typisk” person som måste förlita sig på AKK. Dessa personer har emellertid en gemensam egenskap: de behöver anpassningar för att kommunicera ansikte mot ansikte (med hjälp av tal) eller på avstånd (med text). 

Läs mer om olika typer av tillstånd där AKK kan fungera som stöd.

Hur kan AKK hjälpa?

AKK kan hjälpa individer som inte kan kommunicera, uttrycka sina önskningar, behov och allt annat som de skulle vilja förmedla till sin omgivning. 

Här är några områden där AKK kan vara till hjälp: 

Vilka är de olika typerna av AKK?

AKK karaktäriseras ofta som antingen kroppsförankrad, lågteknologisk eller högteknologisk.

  • Kroppförankrad AKK innefattar alla metoder för ickeverbal kommunikation för att förmedla något. Detta kan inkludera gester, ögonkontakt, ansiktsuttryck eller kroppsspråk. Vi använder oss av kroppsförankrade AKK-strategier varje dag.

    Exempel: Sara är en 12-årig flicka med Downs syndrom som använder både naturligt tal och lågteknologisk AKK för att kommunicera. Hon får sin väns uppmärksamhet på fotbollsplanen genom att vifta med handen. 
    José är en 32-årig man med autism som är anställd på en lokal stormarknad. Han använder naturligt tal för att kommunicera, men även ansiktsuttryck för att låta hans medarbetare veta att han är glad. 
  • Strategier med lågteknologisk AKK kan omfatta till exempel bilder, föremål, kommunikationsböcker och -kartor likväl som pratknappar. Böcker och kartor för kommunikation innehåller ofta symboler som representerar människor, platser och saker. Lågteknologisk AKK kan även beskrivas som “quick access”, bland annat eftersom det inte kräver någon laddning.  

    Exempel: Filip är en 6-årig pojke som diagnostiserats med autismspektrumstörning. Han använder inte sitt naturliga tal för att kommunicera. I skolan, använder Filips lärare Boardmaker för att skapa kommunikationskartor, så att han alltid kommer att ha ett sätt att delta i klassrummet.
    Maria är 67 år och har demens. Hon kan fortfarande använda sitt naturliga tal, men använder ofta en pratkarta med bilder på hennes familj och vänner som en påminnelse. 
  • Högteknologisk AKK är enheter som kräver laddning och har funktioner för röstutmatning. Vissa högteknologiska kommunikationssystem liknar välkänd utrustning som mobiler, surfplattor och bärbara datorer, medan andra använder utrustning som är speciellt utformad för att stödja kommunikation.

    Exempel: 
    Helen var 72 år när hon diagnostiserades för ALS. Med sin I-serie-enhet från Tobii Dynavox kan Helen använda sina ögon för att läsa sagor för sina barnbarn, skämta med dem och skapa minnen som kommer att vara för evigt.
    Adam är 12 år och föddes med cerebral pares. För att tala använder han en I-110 från Tobii Dynavox. Han använder också enheten för att koppla upp sig mot internet och besöka sociala medier.

Upptäck mer om olika typer av högteknologiska AKK-enheter. 

Vad är manövermetoder?

Personer som använder AKK kan använda handen för att peka på en symbol eller en kommunikationstavla eller använd en joystick eller kontakt för att välja ett meddelande på en kommunikationsenhet. Dessa kallas för “manövermetoder” eller “åtkomstmetoder.”  

Det är viktigt att välja den manövermetod som bäst motsvarar användarens behov.

Läs denna  översikt av manövermetoder och använd länkarna nedan för att lära dig mer om var och en: 

När och var kan en person använda AKK?

AKK kan användas hela dagen i valfri miljö. AKK hjälper inte bara personer att kommunicera sina meddelanden, utan ger också visuell information som förstärker meddelandet och kan öka deras förståelse för en situation. Om du till exempel visar ett upplägg med bilder på kläder och berättar vad bilderna föreställer kan det underlätta förståelsen för sekvensen “ klä på sig” och låta personen delta i aktiviteten (t ex göra val, kommentera med mera). 

Medan en person kan ha olika sätt att kommunicera grundläggande behov, kan de med en AKK-enhet ges möjlighet att utveckla sina tankar och kommunicera saker som de kanske inte kan uttrycka på egen hand. 

Exempel: Christina är 15 år gammal. Hon kan säga några få enkla ord, men kan inte sätta ihop ord för att kommunicera meningar. Christina verkar förstå mycket av vad som pågår runtom kring henne, men har inte förmågan att kommunicera det hon tänker. Hon använder Snap + Core First på sin Tobii Dynavox Indi-enhet för att förmedla tankar som hennes nuvarande tal- och språkkunskaper inte skulle tillåta. Christinas läs- och skrivförmåga har ökat eftersom hon nu har tillgång till tangentbord, basord och ett robust ordförråd. Hon börjar också samspela mer med sina kamrater genom att använda ett socialt ordförråd. 

© Copyright 2018 Tobii Dynavox

AnvändarvillkorRättsligt meddelandeSekretesspolicyReturpolicy