James Walker is using his Tobii Dynavox device and his mother is beside him with.

Finansiering av hjälpmedel

Hjälpmedel delas upp utifrån olika typer av funktionsvariationer, bland annat hjälpmedel för kommunikation, till exempel samtalsapparater. Hjälpmedel för vård och behandling och för det dagliga livet ska landstingen, regionerna och kommunerna erbjuda. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ansvarar för arbetshjälpmedel.

Hjälpmedel ingår bland annat i habilitering och rehabilitering som en viktig del inom hälso- och sjukvården. Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel för dem som behöver det. Landstingen, regionerna och kommunerna bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vilket/vilka hjälpmedel du kan få, vad det kostar och var du ska vända sig för att få ett hjälpmedel.

Vissa hjälpmedel, så kallade egenansvarsprodukter, får brukaren köpa själv. Vad som räknas som egenansvarsprodukter avgör landstingen, regionerna och kommunerna.

Hit vänder du dig

För att få ett hjälpmedel behöver du först träffa en förskrivare (arbetsterapeut, sjukgymnast, fysioterapeut, logoped, audionom, synpedagog och/eller sjuksköterska). Förskrivarens roll är att utreda brukarens behov för att sedan skriva ut hjälpmedel.

Ofta börjar man med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning, och hänvisas därifrån vidare till en förskrivare. Ibland behövs det en remiss från en läkare.

Förskrivaren bedömer

Innan ett hjälpmedel kan skrivas ut måste du få ditt behov bedömt av en förskrivare. Förskrivaren undersöker hur dina funktioner påverkar olika situationer i vardagen och vilka behov och önskemål du har. Tillsammans kommer ni fram till i vilka situationer ett hjälpmedel kan underlätta, och vad målet är med att använda hjälpmedlet.

Så går utprovningen till

När behovsbedömningen är klar kommer du tillsammans med förskrivaren fram till vad som passar bäst. Du är själv delaktig i valet av hjälpmedel men förskrivaren är alltid ansvarig. Förskrivaren är också med när du provar hjälpmedlen. Vissa hjälpmedel behöver anpassas individuellt, och den som skrivit ut ett hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt.

Kan du själv välja hjälpmedel?

I första hand väljer förskrivaren ur det utbud som är upphandlat, men om behovsbedömningen visar att de hjälpmedlen inte tillgodoser behoven kan förskrivaren ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel utanför det upphandlade utbudet.

I vissa landsting, regioner och kommuner finns också möjlighet till det som kallas ”fritt val av hjälpmedel”. Det innebär att brukaren i stället för ett förskrivet hjälpmedel får en så kallad rekvisition på en viss summa att själv köpa hjälpmedel för. Det går också att lägga till pengar och välja ett dyrare hjälpmedel än vad du annars skulle kunna få.

Vad kostar det?

Avgifterna som du betalar för att få ett hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det kostnadsfritt, eller så betalar du en så kallad förskrivnings- eller utprovningsavgift. Det förekommer också att brukaren betalar en besöksavgift hos förskrivaren. På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel, så att man bara betalar kostnader upp till en viss gräns.

Om fritt val av hjälpmedel tillämpas där du bor köper du hjälpmedlet själv. Då får du en rekvisition på en summa som motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel från landstingets, regionens eller kommunens eget utbud. Om du vill ha ett dyrare hjälpmedel kan du själv lägga till pengar.

Köpa hjälpmedlet själv?

Om du önskar köpa hjälpmedlet själv, utan att ha någon kontakt med vården, kan du vända dig direkt till en butik eller leverantör. Detta är möjligt oavsett vilket landsting, region eller kommun du tillhör.

Det förekommer att förskrivaren rekommenderar att du köper ett hjälpmedel själv. Det händer till exempel om behovsbedömningen visar att behoven inte motsvarar kraven för att ett hjälpmedel ska förskrivas, eller om du vill ha ett extra hjälpmedel. Det kan också gälla ett hjälpmedel som räknas som en egenansvarsprodukt.

Vad händer sedan med hjälpmedlet?

När du fått ditt hjälpmedel får du information om vart du ska vända dig om det behöver repareras eller underhållas. Oftast behöver du inte betala något ur egen ficka för reparation och service av ett hjälpmedel som föreskrivits.

Flera landsting regioner och kommuner rekommenderar dock att du ser över din hemförsäkring för att se om den täcker samtalsapparaten om den skulle försvinna, bli stulen eller gå sönder.

Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll, ska du vända dig till den som skrev ut hjälpmedlet. Du kan också ha rätt att träffa en annan förskrivare om du är missnöjd med den du först träffat. Vänd dig till patientnämnden om du anser att du inte fått det hjälpmedel du har rätt till.

© Copyright 2017 Tobii Dynavox

AnvändarvillkorRättsligt meddelandeSekretesspolicyReturpolicy